Maj månad.

3 Maj 2000 föddes min underbara Alexander, kl 14.21.
6 Maj 2002 somnade min älskade mormor in på axlagården. (tarmcancer)
8 Maj 2006 somnade min älskade morfar in på axlagården.   ( lungcanser)


Det är ganska märkligt ändå, om man tänker efter...hur är det möjligt att två helt "friska" människor kan insjukna i cancer? Med friska menar jag personer som tar hand om sig själv till 100 %. Som inte röker, som äter bra mat, som motionerar osv. Märkligt! Ja det var orättvist att dom va tvungna att åka till himlen vid så tidiga åldrar! Mormor hade inte ens gått i pension?

Jag har ju skrivit om jularna hos mormor och morfar, hur underbara jag tyckte dom va. Men det finns en annan sak som jag tycker är minst lika viktig.
Och det är tiden som vi spenderade i Långbäcken utanför Lycksele.

Där hade min morfar växt upp. Sen när hans föräldrar dog så bodde han och mormor där ett tag innan dom började använda det som sommarstuga, eftersom dom flyttade till Lycksele.

I Långbäcken fanns allt som hade betydelse för mig!
Direkt vi kom dit så sprang jag in i det stora röda två våningshuset, en trappa upp och möttes av en glad mormor! Hon kramade om mig och öppnade kylskåpet och berättade va hon hade handlat hem för min skull. Det fanns alltid vattenmelon och kassler, för det tyckte jag om.

I det lilla köket fanns det både en spis och en vedspis. Morfar brukade elda där på morgonen , så att jag kunde sitta på pallen bredvid och värma mig. Fönstret i köket var öppet, så man hörde fåglarna kvittra. Morfar brukade sitta vid det öppna fönstret och titta ut, han såg så rogivande ut.
Mormor stod vid diskbänken och pysslade på och nynnade.

I ett av deras sovrum hade dom en liten byrå och ett litet tvättställ. I byrån fanns det så många saker att titta på , smycken, klistermärken, kläder, och alla det underliga saker som mormor samlat på sig under åren.
Jag var halvrädd varje gång jag skulle tvätta händerna i tvättstället som dom hade där. För mormor hade ju berättat för mig när ja va yngre om att blixten hade slagit ner just där, och eldklotet som hade passerat genom rummet.
Jag tyckte att det luktade viol i deras sovrum. Det doftade trygghet.

I tvrummet fanns det en vanlig soffa, och en bäddsoffa som jag brukade sitta i. Till vänster om mig fanns ett gammalt dragspel som jag alltid skulle spela på. Och ibland så spelade min morfar för mig.
Innanför vardagsrummet fanns ett litet sovrum, med två sängar. Där brukade jag och Isabell alltid sova. Mitt emellan sängarna fanns det ett litet fönster man kunde ligga och titta ut igenom på den vackra utsikten. Halva rummet hade snetak.

Ute på gården fanns en stor lada, där höll morfar ofta på med veden . Innanför vedrummet fanns ett till rum, det var där dom hade kossorna för länge sedan. Där stod alla mina gamla cyklar, mopeder och dylikt.
Morfar va jätte duktig på att snickra , så han stod ofta där med bar överkropp och byggde och grejade.

Bakom ladan kunde man leta mask inför fisket, så det gjorde vi ofta, jag och morfar.
Jag och mormor brukade gå till stenröset som va bortanför ladan, och där plockade vi vildhallon i hennes vita plasthink. Mormor hade en lila hilka på huvudet, och jag en sommarhatt eller liknade. Hon berättade så många historier, om allt möjligt.

Skulle det firas midsommar där, så gick vi ner till vägkanten , för där fanns det alltid så mycket blommor ( jag var mest rädd för alla getingar). Så ja stod en bit bort och tittade på när mormor plockade.
Det stod alltid nyplockade blommor på bordet inomhus.

på gården fanns det också en bastu, som morfar hade snickrat ihop. Åsså fanns det en grillring och ett litet förråd. Ibland åt vi grillat runt grillringen , eller så åt vi surströmming.

På eftermiddagarna eller på kvällssidan så kunde vi åka och fiska . Ibland var Isabell med, och ibland var det bara jag , mormor och morfar. Vi fiskade till sent på kvällen. Mormor var den som alltid fick mest fisk.
Morfar hade sin ljusblå vattenfalls vindjacka på sig (den har jag tagit över nu, och har den alltid när jag fiskar).

I långbäcken hade dom även en trampmoped som jag och issa alltid körde runt med, vi turades om att skjutsa varandra. Vi skrattade alltid när vi körde runt.

När vi skulle gå på promenad så gick vi till "kroken".

på hösten grävde vi pären, och jag fick hjälpa till. Sen åt vi nykokta pären , sill och ägg!
Eller så hälsade vi på morfars kusin som bodde längst upp på åkern. Där fick man sig alltid en rollo kola.

Jag längtar varje dag efter att få vara i Långbäcken. Men det kommer aldrig att bli densamma som när mormor och morfar levde. Jag saknar dom VARJE dag.